Världen styrs på olika sätt, och av olika anledningar. Statsskick är en av de former som mest påverkar hur ett land styrs. Det finns flera olika exempel på statsskick, till exempel demokrati och diktatur, vilket är de vanligaste exemplen. Skillnaderna på en demokrati och diktatur – och till och med en demokrati och demokrati – är enorma.
Att jämföra statsskick
Att jämföra Sverige med Nordkorea är till exempel inte möjligt. I Sverige finns det allmänna och fria val, medan det i Nordkorea inte gör det – även om landet försöker få det att framstå på det sättet. Samtidigt pågår ett kraftigt förtryck mot oliktänkande i Nordkorea.
Att förtrycka oppositionen och andra som på något sätt kan utgöra ett hot mot den sittande regimen är vanligt inom diktaturer. Det sker ofta på olika typer av nivåer. Inom en totalitär regim finns det i princip ingen opposition att börja med. Inom auktoritära regimer finns oppositioner, men de blir kraftigt begränsade. Inom så kallade hybridregimer – som anses vara en diktatur på väg att bli en demokrati – finns det oftast kraftiga begränsningar för oppositionen, och förtryck samt försvårande av deras arbete förekommer ofta.
Samtidigt kan det vara svårt att jämföra två demokratier med varandra, då de ofta hamnar på olika nivåer. Det finns så kallade ”fullvärdiga demokratier” samt ”demokratier med begräsningar”. Exempel på fullvärdiga demokratier är Sverige, Norge och Finland. Exempel på demokratier med begräsningar ä
r USA, Argentina och Brasilien. Samtliga länder anses upplevas som demokratier, då de har fria val och andra funktioner som tillämpas. Men skillnaden på demokratin i Sverige och Argentina är dock tydlig på flera håll.
Monarkier och republiker
Förr i tiden var monarkier inget ovanligt förekommande. Inte minst i Europa och Asien, men även på andra håll. I dagens samhälle har flera av de tidigare monarkierna förvandlats till republiker, det vill säga med presidenter istället för kungar. Men det finns fortfarande monarkier.
Sverige är ett exempel, men hur fungerar egentligen en modern monarki? Till skillnad från innan början av 1800-talet styrde kungen landet. Även om det fortfarande diskuteras, vilket bland annat diskuteras på Aftonbladets ledarsida, har monarkin kraftigt begränsats.
Hur? Till att börja med har kungen inget reellt inflytande över politiken i Sverige. Även om kungahuset får insyn i Riksdagens arbete, kan inte kungen eller någon annan inom kungafamiljen styra eller påverka politikerna. Faktum är att ingen kunglighet har rätt att rösta.
Det innebär att kungafamiljer lever kvar, men mer som ett kulturellt arv än som en styrande makt. I andra länder finns dock monarkin kvar i gamla former, även om det enbart finns några få exempel. Dessa monarkier klassas inte som demokratiska eftersom de inte tillåter val och kung eller ger folket inflytande över vem som ska styra landet.