Politik och juridik är två saker som är intimt sammankopplade. Det är som bekant riksdagen som stiftar lagar i det här landet, varför någon form av juridisk kunskap är en stor fördel för höga politiker, men även för politiker på kommun- och landstingsnivå. Även deras verksamhet är lagstyrd, och det kan bli stora problem om de förvaltningslagar som finns inte följs på alla nivåer.

Juristen som lobbyist

Även om det är riksdagen som stiftar lagar så är det inte alltid de som föreslår dem, utan det är väldigt vanligt att lagförslag kommer utifrån. Det brukar kallas för lobbying och är inte alls lika fult som den klang ordet har fått idag antyder. Lobbying är snarare en viktig del av den politiska demokratiska processen då företag och intresseorganisationer har möjlighet att komma med inspel från sin verklighet och påverka.

De flesta företag håller sig antingen med någon form av konsult i juridiska frågor, som till exempel Magnusson Law Advokatbyrå, för att hjälpa dem att navigera det juridiska landskapet. Det handlar både om att tolka befintliga lagar och om att försöka skapa förändring i dem. Eller så kan de ha fast anställd personal som arbetar med den här typen av frågor på heltid. Den typen av arbete brukar benämnas public affairs, eller PA. En anställd som håller på med public affairs behöver inte vara jurist, utan kan likaväl ha lång erfarenhet av att ha arbetat i politiken på något sätt. I det fallet brukar han eller hon vara knuten till kommunikationsavdelningen men ha ett nära samarbete med organisationens jurister.

Om du vill bli lobbyist är det alltså bra att skaffa en juridisk utbildning, att jobba åt ett politiskt parti eller både och. De flesta partier har ett stort behov av folk som kan jobba som politiska sekreterare eller liknande och ta fram lagförslag. Dessa är ofta jurister i grunden, varför det är lätt att få in en fot den vägen. På så sätt lär du känna politiker och får en väg in i maktens korridorer. Och du får också en gedigen kunskap inifrån om hur det politiska arbetet bedrivs och hur du bäst argumenterar för din eller din uppdragsgivares sak.

Juristen som politiker

Om vi vänder blickarna ut från Sverige ett tag så är det väldigt vanligt att höga politiker har en juristexamen. Det gäller särskilt för USA där de mest prestigefyllda juridikutbildningarna är lika mycket en plantskola för presidenter och kongressrepresentanter som de är för advokater. I Sverige är det inte fullt lika vanligt att politiker har en högre utbildning alls, men en prominent juristutbildad politiker som kan nämnas är Annie Lööf som har en examen från Lunds Universitet.

Där har hon en fördel gentemot många av sina kollegor. Att ha något att falla tillbaka på efter en avslutad politisk karriär är en trygghet. Med juridiska kunskaper blir det inte bara lättare att sköta riksdagsarbetet. Du kan också gå direkt tillbaka ut till arbetslivet sedan, istället för att lyfta riksdagspension och vara onyttig.