Bästa demokratierna
Så styrs Sverige
Olika statsskick
Världen styrs på olika sätt, och av olika anledningar. Statsskick är en av de former som mest påverkar hur ett land styrs. Det finns flera olika exempel på statsskick, till exempel demokrati och diktatur, vilket är de vanligaste exemplen. Skillnaderna på en demokrati och diktatur – och till och med en demokrati och demokrati – är enorma.
Att jämföra statsskick
Att jämföra Sverige med Nordkorea är till exempel inte möjligt. I Sverige finns det allmänna och fria val, medan det i Nordkorea inte gör det – även om landet försöker få det att framstå på det sättet. Samtidigt pågår ett kraftigt förtryck mot oliktänkande i Nordkorea.
Att förtrycka oppositionen och andra som på något sätt kan utgöra ett hot mot den sittande regimen är vanligt inom diktaturer. Det sker ofta på olika typer av nivåer. Inom en totalitär regim finns det i princip ingen opposition att börja med. Inom auktoritära regimer finns oppositioner, men de blir kraftigt begränsade. Inom så kallade hybridregimer – som anses vara en diktatur på väg att bli en demokrati – finns det oftast kraftiga begränsningar för oppositionen, och förtryck samt försvårande av deras arbete förekommer ofta.
Samtidigt kan det vara svårt att jämföra två demokratier med varandra, då de ofta hamnar på olika nivåer. Det finns så kallade ”fullvärdiga demokratier” samt ”demokratier med begräsningar”. Exempel på fullvärdiga demokratier är Sverige, Norge och Finland. Exempel på demokratier med begräsningar är USA, Argentina och Brasilien. Samtliga länder anses upplevas som demokratier, då de har fria val och andra funktioner som tillämpas. Men skillnaden på demokratin i Sverige och Argentina är dock tydlig på flera håll.
Monarkier och republiker
Förr i tiden var monarkier inget ovanligt förekommande. Inte minst i Europa och Asien, men även på andra håll. I dagens samhälle har flera av de tidigare monarkierna förvandlats till republiker, det vill säga med presidenter istället för kungar. Men det finns fortfarande monarkier.
Sverige är ett exempel, men hur fungerar egentligen en modern monarki? Till skillnad från innan början av 1800-talet styrde kungen landet. Även om det fortfarande diskuteras, vilket bland annat diskuteras på Aftonbladets ledarsida, har monarkin kraftigt begränsats.
Hur? Till att börja med har kungen inget reellt inflytande över politiken i Sverige. Även om kungahuset får insyn i Riksdagens arbete, kan inte kungen eller någon annan inom kungafamiljen styra eller påverka politikerna. Faktum är att ingen kunglighet har rätt att rösta.
Det innebär att kungafamiljer lever kvar, men mer som ett kulturellt arv än som en styrande makt. I andra länder finns dock monarkin kvar i gamla former, även om det enbart finns några få exempel. Dessa monarkier klassas inte som demokratiska eftersom de inte tillåter val och kung eller ger folket inflytande över vem som ska styra landet.
Olika statsskick
Inom demokratier finns det flera sätt att styra ett land. Monarkier och demokratier är ett exempel, men även inom diktaturer kan ett land styras på olika sätt. Det här är något som intresserar många statsvetare, då en diktatur kan utformas på åtminstone ett tiotal sätt i den moderna världen.
Olika diktaturer i världen
Teokrati är ett av de mest ovanliga politiska systemen, och den svenska regeringen benämner Iran som just en teokrati.
Hur fungerar då en teokrati? Ordet innebär gudsvälde och i en sån här stat har gudomen den största makten. Styrelseskicket finns egentligen enbart i Iran, och kan vara svårt att beskriva. Bland annat eftersom ”Gud” i den politiska makten är svårt att identifiera.
Det här ger mer makt åt religiösa figurer inom landet. Men ur ett historiskt exempel finns tydligare förklaringar. Historiskt har Påven haft ett stort inflytande i Europa som legitimerades med hjälp av just teokrati som styrelseskick. Det innebar att Påven styrde över stora områden i egenskap av ”budord” till Gud. På det sättet menade man att det var ett gudsvälde, då Påven påstod att han styrde genom Guds ord.
Nekrokrati och oligarkier
Det finns som sagt gott om exempel på ovanliga styrelseskick, och Nordkorea har det mest unika. I landet, som anses vara världens största diktatur, tillämpas nekrokrati. Det innebär ett dödsstyre, det vill säga att den högste politiske ledaren – motsvarigheten till en statsminister eller president – inte lever. I Nordkorea är det Kim II Sung, som dog 1994. Även om Nordkorea enligt egen utsago är en demokrati har det uppvisats tydliga tecken från Nordkorea-kännare att det är just Kim II Sung som fortfarande anses vara stats- och regeringschef. Det trots att hans barnbarn Kim Jong-un formellt styr landet.
Något som var vanligt historiskt är oligarkier, ett styrelseskick som även beskrivas som ett fåmannavälde. I det antika Grekland var det här ett statsskick som enligt många tänkare ansågs vara det bästa. I grunden utgick det från att enbart en grupp av högt uppsatta personer, som en slags regering, styrde landet. Skillnaden var dock att de inte valdes i formella val, och de hade ingen förvaltning. Med andra ord styrde den här gruppen med järnhand och tog alla beslut själva. Fördelen enligt de grekiska tänkarna var att det ansågs lättare att styra ett land med enbart få personer som tog beslut, då processen var snabbare.
Olika statsskick
Viktigt att veta om statsskick är att de beroende på politiskt styre också har olika typer av val. De valen i sig är demokratiska, men har stor påverkan på det politiska livet i varje nation. Valsystemen delas upp i två huvudsakliga kategorier: majoritetsval samt proportionella val.
Majoritetsval
Det första exemplet är majoritetsval, något som används i bland annat USA. Ett majoritetsval fungerar likt det många tänker på när presidentvalen genomförs. Det vill säga försten att nå 50,1% vinner. I USA har systemet kallats för överdemokratiskt, men det finns många statsvetenskapliga teorier för och emot majoritetsvalen.
I de Förenta Staterna hålls bara en runda, där egentligen bara Republikanerna och Demokraterna gör upp om presidentposten. I andra länder, till exempel Uruguay i Sydamerika, finns fler partier, och då kan flera rundor hållas. Om ingen kandidat nått egen majoritet hålls en andra runda med de partier och kandidater som fått flest röster, för att på så viss kora en vinnare av valet. System har ofta mötts av kritik för att uppmuntra system med få partier.
Proportionella val
I Europa är det proportionella valsystemet det allra vanligaste, med Sverige som exempel. Istället för val där vinnaren måste ha 50,1% för att vinna finns en spärr för att komma in i parlamentet. I Sverige är det den berömda fyraprocentspärren in till Riksdagen.
Det gör att fler partier finns och det är ytterst ovanligt att något parti når upp till en majoritet på egen hand. Istället får, som i Sverige, åtta partier riksdagsledamöter baserat på deras valresultat. Sen är det upp till partierna att förhandla om regeringsmakten. I Sverige är det historiskt vanligt att Socialdemokraterna styrt med hjälp av Vänsterpartiet för att rösta fram både regeringen samt budget.
Olika statsskick
Demokratier har många ansikten, inte minst i det moderna samhället. Sverige styrs genom riksdagen som väljs i allmänna val. Men i vissa länder och delstater styrs det hela genom så kallade direktdemokrati. Det innebär att istället för att folket väljer representanter att ta beslut åt dem, röstar man om beslut direkt i frågorna.
Så fungerar direktdemokrati
Det finns många åsikter om direktdemokrati. I det antika Grekland ansågs det här under en tid vara den renaste formen av styrelseskick. Det eftersom folket fick avgöra själva hur de ville ta ställning i varje fråga, och inte bara välja några de hoppas ska tänka likadant.
Samtidigt finns det flera kritiska röster för direktdemokrati, och det har beskrivits som ett farligt alternativ för länder. Ett påstående är att det kan bidra till mindre politiskt intresse hos befolkningen. Att rösta om varje fråga gör att fler och fler tröttnar, och väljer att inte rösta.
Det är inte bara länder som styrs av det här politiska systemet. I Kalifornien tillämpas delvis direktdemokrati. Det innebär i praktiken att väljarna röstar på politiker att styra sin delstat, men att de i flera sakfrågor per mandatperiod också får direktrösta om underlag för vilket beslut som ska tas.
Bästa demokratierna
Hur styrs de bästa demokratierna? Att Sverige sedan 1950-talet tillhört kategorin starkaste demokratier vet många om, men vad innebär det konkret att Sverige är en stark demokrati? Om man kollar på det demokratiindex som avgör hur starka demokratier en nation är finns ett antal faktorer.
Valprocessen och fungerande stat
För att ett land ska anses vara en god demokrati, eller bara en demokrati till att börja med, måste två av fem faktorer upplevas. Den första är valprocessen och pluralism. Det här innebär i verkligheten hur valen går till väga.
Norge och Island har 10 av 10 poäng på den kategorin, men Sverige har 9,58. Det innebär att valprocessen enligt kraven på demokratier är perfekta i grannländerna, och väldigt nära i Sverige. I de här tre länderna fungerar valen på ett korrekt sätt.
Fungerande stater är också av stor relevans. Precis som för Norge och Island på valprocessen ges även här goda betyg i form av 9,64 respektive 8,57. Sverige anses dock ha den näst mest fungerande staten, tillsammans med några andra länder, med ett betyg på 9,58. Några andra länder som också har en välfungerande stat är Uruguay, Danmark, Nederländerna samt Finland.
Bästa demokratierna
För att klassas som en av de bästa demokratierna behövs alltså ett högt betyg inom de fem kategorierna som demokratiindexet kräver. En av de här bedömer de medborgerliga rättigheterna i respektive land och anses vara centralt.
Politisk medverkan, och medborgerliga rättigheter
Ett exempel på medborgerliga rättigheter är rätten till att bilda organisationer och vara med i föreningar. I Sverige anses föreningslivet vara viktigt och nära 90% av svenskarna är på något sätt involverade i en förening.
Den politiska medverkan målas också upp som en viktig roll för att demokratier ska fungera. Att ens befolkning ska ha rätten till att delta i val och kunna påverka samt kritisera makten. Sverige har betyget 8,89 och gör det till en av de bästa i världen. Det här innebär därför att man i Sverige har rätt till att delta i det politiska systemet. Även att fritt kunna kritisera regeringen och andra makthavare utan att förtryckas.
Politisk kultur
Den femte punkten behandlar politisk kultur och är inte helt lätt att förstå till en början. Men den utgår från vilka attityder som befolkningen har till politiken i stort. Det kan till exempel vara förtroendet för det politiska systemet. I Sverige anser många att det aktuella styrelseskicket i landet är det bästa, och stöttar därför.
I länder med låg politisk kultur innebär det generellt att medborgarna på ett eller annat sätt tappat förtroendet för hur politiken fungerar. I Argentina har till exempel en ytterst begränsad del av befolkningen förtroende för hur landets styrelseskick faktiskt fungerar, något som är fallet för många andra länder, även demokratier.
Så styrs Sverige
Många vet hur Sverige fungerar politiskt, anser de. Att det sker val där medborgarna röstar, men hur mycket mer har man koll på egentligen? I Sverige styrs nämligen politiken på fler sätt än enbart genom allmänna val.
Riksdagen väljer regeringen
Något som få tänker på är att folket inte väljer sin statsminister direkt, utan indirekt. I USA röstar folket på den kandidat man vill se sitta i Vita Huset de kommande fyra året, men i Sverige röstar man på partier. De här politiska partierna får i sin tur ledamöter i riksdagen som ska rösta fram en statsminister. Statsminister kan i sin tur bilda regering genom att välja sina ministrar.
Kommuner och regioner
För att ett land ska kunna styras på ett effektiv sätt är det inte bara regeringen eller riksdagen, det vill säga parlamentet, som har makten. I Sverige tillämpas centralstyre, men det innebär inte att det enbart är från Rosenbad som Sverige styrs.
I Sverige har regeringen tilldelat makt åt kommuner och regioner. Till exempel tar kommuner hand om skola och äldrevård medan regioner får ansvar över sjukvården och en del annat. Det gör inte att kommuner och regioner får något självstyre i Sverige, men däremot lite mer frihet.
Första gången jag skriver den här typen av artikel för er. Kontakta mig på fredrik.sanz@hotmail.com om det behövs!