Viktigt att veta om statsskick är att de beroende på politiskt styre också har olika typer av val. De valen i sig är demokratiska, men har stor påverkan på det politiska livet i varje nation. Valsystemen delas upp i två huvudsakliga kategorier: majoritetsval samt proportionella val.

Majoritetsval

Det första exemplet är majoritetsval, något som används i bland annat USA. Ett majoritetsval fungerar likt det många tänker på när presidentvalen genomförs. Det vill säga försten att nå 50,1% vinner. I USA har systemet kallats för överdemokratiskt, men det finns många statsvetenskapliga teorier för och emot majoritetsvalen.

I de Förenta Staterna hålls bara en runda, där egentligen bara Republikanerna och Demokraterna gör upp om presidentposten. I andra länder, till exempel Uruguay i Sydamerika, finns fler partier, och då kan flera rundor hållas. Om ingen kandidat nått egen majoritet hålls en andra runda med de partier och kandidater som fått flest röster, för att på så viss kora en vinnare av valet. System har ofta mötts av kritik för att uppmuntra system med få partier.

Proportionella val

I Europa är det proportionella valsystemet det allra vanligaste, med Sverige som exempel. Istället för val där vinnaren måste ha 50,1% för att vinna finns en spärr för att komma in i parlamentet. I Sverige är det den berömda fyraprocentspärren in till Riksdagen.

Det gör att fler partier finns och det är ytterst ovanligt att något parti når upp till en majoritet på egen hand. Istället får, som i Sverige, åtta partier riksdagsledamöter baserat på deras valresultat. Sen är det upp till partierna att förhandla om regeringsmakten. I Sverige är det historiskt vanligt att Socialdemokraterna styrt med hjälp av Vänsterpartiet för att rösta fram både regeringen samt budget.